Undermåliga bostäder till oöverkomliga priser i Europa

Bostadsstöd, såsom subventionerat boende och hyressubventioner, bidrar till att motståndskraften och det sociala skyddet ökar för många människor i EU. Vid utformandet av bidragsreformer är det avgörande att beslutsfattare tar hänsyn till den inverkan som ett sådant stöd kan ha, eftersom bostadsbidrag, när de fastställs utifrån verkliga boendekostnader, inklusive energikostnader och inkomst, kan ge omedelbart skydd vid framväxande kriser.

Det är mycket viktigt att bostadspolitiska åtgärder som syftar till att öka tillgången till överkomliga bostäder inte oavsiktligt förvärrar ojämlikheten. Politiska åtgärder som vidtas för att öka tillgången till överkomliga bostäder kan få komplexa konsekvenser som inte alltid ökar tillgången till bostäder och förbättrar livskvaliteten. Bostadsbidrag kan till exempel driva upp hyres- och inköpspriserna, och ägarstöd gynnar i större utsträckning människor med högre inkomst än dem med lägre inkomst, vilket ofta leder till att låntagare tecknar bolån som de inte kan betala tillbaka.

Beslutsfattarna måste ta hänsyn till grupper i utsatta situationer, oavsett upplåtelseform. Resultaten visar till exempel att 46 procent av hyresgästerna på den privata hyresmarknaden upplever att de riskerar att behöva lämna sin bostad under de kommande tre månaderna eftersom de inte längre har råd med den, och i de flesta länder där över hälften av befolkningen är bostadsägare utan bolån riskerar fortfarande omkring en fjärdedel att drabbas av fattigdom.

Politiska åtgärder som bygger på principen ”bostad först” är till stor del framgångsrika när det gäller att hålla människor borta från hemlöshet och dessa åtgärder måste utökas till att omfatta hela EU. Det är avgörande att sådana bostäder är oberoende, stabila och helt och hållet utan förbehåll vad gäller inblandning av stödtjänster för att säkerställa tillgången till bostäder.

För att skydda låginkomstgrupper vid framtida energiprisökningar måste de få tillgång till medel för att förbättra energieffektiviteten i bostäder. Resultaten visar att 28 procent av befolkningen i EU förväntade sig få svårigheter med att betala hushållsräkningar. Denna siffra steg till 36 procent för dem som bor i subventionerade boenden och husägare utan bolån i den nedre halvan av inkomstskalan, som ofta inte har råd att värma upp sina bostäder tillräckligt. Detta understryker hur nuvarande och framtida behov hos invånarna måste beaktas när man förbättrar bostädernas ändamålsenlighet.