I denna rapport analyseras den senaste utvecklingen och framväxande metoder på området för kollektivförhandlingar och resultatet av dessa, främst inom den privata sektorn. Rapporten undersöker system för kollektivförhandlingar i tio EU-medlemsstater och bygger på fall som identifierats genom intervjuer med viktiga intressenter och förhandlingsparter på nationell nivå. I rapporten analyseras hur covid-19-pandemin och den efterföljande ekonomiska och sociala krisen har påverkat kollektivförhandlingarnas dynamik och kollektivavtalen. Rapporten behandlar också metoder och innovationer som är resultatet av strukturella drivkrafter, däribland tekniska förändringar, strategier för minskade koldioxidutsläpp och klimatneutralitet samt arbetskraftens åldrande. Man bedömer i vilken grad systemen för kollektivförhandlingar kan anpassas till strukturella förändringar av arbetet, produktionen och arbetsmarknaden liksom trender på medellång sikt.
Key findings
Kollektivförhandlingar är avgörande för EU:s sociala marknadsekonomi och kan spela en viktig roll för att anpassa ekonomin till kommande förändringar. Detta är särskilt relevant för långsiktiga utmaningar, exempelvis den digitala omvandlingen, arbetskraftens åldrande och klimatförändringarna, där kollektivförhandlingar har stor potential att leda till innovativa metoder och bestämmelser för förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagarrepresentanter.
Resultaten visar att innovationer som rör kollektivförhandlingar tenderar att vara stegvisa och begränsade och oftast innebär att processerna och ämnena för förhandlingar uppdateras med anledning av förändringar. Arbetsmarknadsparterna kan därför utnyttja kollektivförhandlingar för att utveckla nya metoder.
Den digitala omställningen är en av de viktigaste drivkrafterna för förändringar när det gäller kollektivförhandlingar. Det finns nu omfattande bestämmelser som reglerar distansarbete och det blir allt vanligare med bestämmelser som rör införandet av teknik på arbetsplatserna.
Eftersom tekniska förändringar direkt påverkar kraven i fråga om kompetens och arbete blir omskolning genom utbildningsstrategier i allt högre grad föremål för kollektivförhandlingar. I vissa fall föregriper kollektivförhandlingarna framtida omorganiseringar och dämpar effekterna av förlorade arbetstillfällen. Bestämmelserna syftar också till att ta itu med den ökande bristen på arbetskraft.
Starka institutioner, kompetenta aktörer och gemensamma uppfattningar om utmaningar inom en sektor eller ett företag är avgörande för att främja innovativa metoder och bestämmelser på området för kollektivförhandlingar. Tidigare resultat av samarbete, som återspeglas i förmågan att ingå kollektivavtal, är av särskild betydelse.
The report contains the following tables and graph.
- Table 1: Collective bargaining systems included in the study, grouped by predominant level
- Table 2: A typology of emerging practices and provisions linked to drivers of change in collective agreements
- Figure 1: Estimated collective bargaining coverage (%) and predominant level of agreements, EU27, 2019
- Number of pages
-
44
- Reference nº
-
EF21046
- ISBN
-
978-92-897-2270-4
- Catalogue nº
-
TJ-03-22-015-EN-N
- DOI
-
10.2806/279880
- Permalink
Cite this publication
Eurofound (2022), Moving with the times: Emerging practices and provisions in collective bargaining, Publications Office of the European Union, Luxembourg.