Living conditions and quality of life
Sociala tjänster i Europa: anpassning till en ny verklighet
Published:
16 August 2023
Research report
Abstract
I denna rapport behandlas covid-19-krisens inverkan på de sociala tjänsterna i EU. Pandemin hade en negativ inverkan på de sociala tjänsterna, men tack vare den drog vi samtidigt lärdomar av hur vi kan anpassa de sociala tjänsterna för att hantera nya utmaningar och sociala risker. En lärdom är att man bör utveckla strategier för att bättre kunna utnyttja digitaliseringen inom sektorn, i syfte att förbättra tillgången till ny teknik och utbildning för både arbetstagare och tjänsternas målgrupper. Vi har också sett att det finns ett behov av tydliga beredskapsplaner och finansiering för anpassning i kristider.
En avgörande del av insatserna mot pandemin var att öka de offentliga utgifterna för socialt skydd, hälso- och sjukvård och utbildning. Det råder dock osäkerhet kring de sociala tjänsternas framtida utveckling, mot bakgrund av det övergripande politiska intresset och investeringarna i den gröna och den digitala omställningen. Detta innebär att den politiska debatten om hur de sociala tjänsterna bidrar till de europeiska samhällenas motståndskraft måste fortsätta samt att politiken måste finjusteras ytterligare.
Key findings
EU uttrycker sitt starka engagemang för sociala frågor, och de offentliga utgifterna för sociala tjänster – socialt skydd, utbildning och hälso- och sjukvård – uppgick till hela 35 procent av EU:s BNP under 2020. Denna starka sociala dimension är ett resultat av de lärdomar som dragits under den föregående ekonomiska krisens åtstramningspolitik och medlemsstaternas bevisade förmåga att fördela resurser på ett effektivt sätt och mildra effekterna av kriser.
Under den senaste pandemin kunde vi se att de sociala tjänsterna på ett avgörande sätt bidrar till de europeiska samhällenas motståndskraft. Under krisen fungerade dessa tjänster som ett nätverk inom vilket människor kunde söka hjälp för att klara av de extraordinära begränsningar som de ställdes inför i vardagen. Tjänsternas viktiga roll framgick också tydligt i de fall då nedskärningar i tjänsterna resulterade i att människor i nöd inte kunde få den hjälp som de behövde.
Strukturella problem såsom personalbrist, dåliga arbetsvillkor och bristande digitalisering gjorde det svårt för de sociala tjänsterna att fullgöra sitt uppdrag under covid-19-pandemin. Många av dem hade svårt att omorganisera sin verksamhet på grund av att de inte var rustade för pandemin. Många av dessa problem är kopplade till arbeten inom sociala tjänster som är ansträngande, stressande och underfinansierade, och om inte skyndsamma åtgärder vidtas kommer de att kvarstå även i framtiden.
Omkring en femtedel av arbetstagarna inom den sociala omsorgen i EU använder aldrig digital utrustning i sitt arbete. Denna bristande digitalisering inom sektorn för sociala tjänster innebär att personalen går miste om möjligheter till utbildning och kompetensutveckling. Detta måste åtgärdas om sektorn ska kunna hantera framtida utmaningar, med tanke på att digitaliseringen visade sig vara särskilt viktig under pandemin då digitala enheter var avgörande för kommunikationen.
Trots de svårigheter den orsakade kom pandemin att bli en värdefull drivkraft för utvecklingen av de sociala tjänsterna. Stora insatser, ibland improviserade, gjordes för att organisera arbetet på distans och tillhandahålla tjänster och stöd på nya sätt, vilket framgår av de många hjälplinjerna och apparna. Det blev också tydligt hur viktigt det är att vårda samarbetet med berörda parter och primära (informella) omsorgsgivare. Det är dock ännu inte tydligt hur de nya lärdomarna tas tillvara. För att framtida utmaningar ska kunna hanteras inom sektorn på ett effektivt sätt måste berörda parter och beslutsfattare prioritera och utgå från dessa lärdomar.
The report contains the following lists of tables and figures.
List of tables
- Table 1: NACE sectors used in the analysis of working conditions
- Table 2: Receipt of training, by sector and subsector, EU27 (%)
- Table 3: Workers who never use digital devices at work, by sector and subsector, EU27, 2021 (%)
List of figures
- Figure 1: Proportion of social services workers who reported adverse social behaviour, by sector, EU27, 2021 (%)
- Figure 2: Proportion of social services workers in selected subsectors who reported adverse social behaviour, EU27, 2021 (%)
- Figure 3: Proportion of workers in selected occupations who reported adverse social behaviour, EU27, 2021 (%)
- Figure 4: Relationship between prevalence of training and non-use of digital devices at work in subsectors of social services, EU27 (%)
- Figure 5: Use of digital devices at work, by sector, EU27, 2021 (%)
- Figure 6: Proportion of workers in six job quality categories, by long-term care and healthcare sectors, EU27 (%)
- Figure 7: Proportion of social services workers who feel that they do useful work, by sector, EU27, 2021 (%)
- Figure 8: Unmet need for various healthcare services, EU27, 2021–2022 (%)
- Figure 9: Unmet need for mental healthcare, by age group, EU27, 2021–2022 (%)
- Figure 10: Change in total expenditure on social protection per capita, EU27, 2009–2020
- Figure 11: Total expenditure on social protection as a percentage of GDP, rate of change in total expenditure on social protection and rate of change in GDP, EU27, 2008–2020 (%)
- Figure 12: Breakdown of social protection expenditure on benefits, by function, EU27, 2008–2021 (%)
- Figure 13: General government expenditure on social protection, healthcare and education as a proportion of GDP, EU27, 2004–2021 (%)
- Figure 14: General government expenditure on social protection functions as a proportion of GDP, EU27, 2004–2021 (%)
- Figure 15: Social protection expenditure, by benefits in cash and benefits in kind, six Member States, 2006–2021 (€ million)
- Figure 16: Benefits in kind as a proportion of total social benefits expenditure, six Member States, 2006–2021 (%)
- Figure 17: Average expenditure on social protection as a share of GDP (%) and standard deviation, EU27, 2004–2021
- Figure 18: General government expenditure on education functions as a share of GDP, EU27, 2004–2021 (%)
- Figure 19: General government expenditure on healthcare functions as a share of GDP, EU27, 2004–2021 (%)
- Figure 20: Share of national RRF funds allocated to the green transition, the digital transition and other aspects of socioeconomic resilience, 2020 (%)
- Number of pages
-
64
- Reference nº
-
EF22007
- ISBN
-
978-92-897-2339-8
- Catalogue nº
-
TJ-09-23-280-EN-N
- DOI
-
10.2806/347055
- Permalink
Cite this publication
Eurofound (2023), Social services in Europe: Adapting to a new reality, Publications Office of the European Union, Luxembourg.