Interaktion mellan människa och robot: Vilka förändringar sker på arbetsplatsen?

Avancerade robotsystem och robotapplikationer förändrar arbetsplatserna och sättet att arbeta, vilket ofta leder till förändrade affärsmodeller och omdefinierade roller, uppgifter och arbetsmetoder. Artificiell intelligens (AI) har spelat en avgörande roll för att förbättra dessa system genom att ge dem större kapacitet, funktioner och flexibilitet än mer konventionella robotar. AI har också underlättat smidigt samarbete och interaktion mellan människor och robotar i olika branscher. Detta illustreras tydligast av applikationer för samarbetsrobotar, där AI möjliggör en närmare interaktion mellan arbetare och robotar i gemensamma arbetsutrymmen.
 

I takt med att avancerade robotar blir alltmer komplexa och vanliga i moderna arbetsmiljöer är det för en framgångsrik integrering av robotarna på arbetsplatsen avgörande att man förstår hur arbetstagare och robotar interagerar och vilka konsekvenser det får för arbetsorganisationen och arbetsförhållandena. De förändringar som följer av autonom eller halvautonom avancerad robotteknik kräver genomtänkta överväganden och proaktiv ledning för att säkerställa att företagen och arbetstagarna påverkas positivt.
 

Denna rapport bygger på enkätdata och fallstudier som undersöker avancerade robotsystem och applikationer för automatisering av uppgifter och bidrar till den politiska debatten om arbetsautomatisering genom att belysa nya former av interaktion mellan arbetstagare och robotar samt de förändringar i arbetsorganisation och arbetsvillkor som de medför.
 

Politisk bakgrund

Till skillnad från konventionella robotar, som vanligtvis begränsas till burar och placeras på ett säkert avstånd från människor, ger avancerade robotar som är utrustade med sensorer och förbättrade funktioner större säkerhet när de befinner sig i närheten av människor. De möjliggör närmare interaktion och samarbete mellan människa och robot, som kännetecknas av gemensamma mål och mer synkroniserade uppgifter. Trots dessa fördelar kan de former av interaktion som uppstår till följd av användningen av alltmer avancerade robotsystem, särskilt sådana med inbyggd AI-kapacitet, medföra nya politiska och regleringsmässiga utmaningar. Begreppet människocentrering är viktigare än någonsin för att säkerställa en säker och effektiv interaktion mellan människa och robot.
 

Som en del av EU:s digitala strategi har flera politiska initiativ om AI betonat ett människocentrerat förhållningssätt till utveckling och användning av teknik. När det gäller avancerad robotteknik innebär detta att man ser till att systemen utformas och används på ett sätt som respekterar mänskliga värden och grundläggande rättigheter. Dessutom har Europeiska kommissionen vidtagit åtgärder för att hantera frågor om ansvarsskyldighet i samband med AI-användning och föreslagit ett reviderat produktansvarsdirektiv och ett direktiv om skadeståndsansvar gällande AI.
 

Säkerheten är en annan viktig fråga vid interaktionen mellan människa och robot. Genom EU:s antagande 2023 av den nya förordningen om maskiner (förordning (EU) 2023/1230) har unionen strävat efter att uppdatera säkerhetskraven för maskiner (och relaterade produkter) på EU-marknaden. I denna förordning erkänns att säkerhetsriskerna inte bara omfattar fysiska skador utan även psykologisk stress. Det primära rättsliga instrumentet som reglerar arbetsmiljöfrågor är dock fortfarande ramdirektivet om hälsa och säkerhet i arbetet (89/391/EEG).
 

Andra större utmaningar som uppstår i samband med interaktion med avancerade robotar rör kompetenskrav. Sedan en tid tillbaka erkänner EU de tekniska framstegens inverkan på arbetsmarknaden och de färdigheter som arbetskraften kräver. Ett viktigt politiskt initiativ i detta avseende är den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft. Agendan omfattar flera åtgärder som fokuserar på kompetenshöjning och omskolning för att säkerställa att individer har de färdigheter som krävs för nuvarande och framtida arbetsmarknader.
 

Viktiga resultat

• Införandet av robotteknik påverkas av externa och interna faktorer. Enligt uppgifter från Eurostats undersökning om företagens användning av informations- och kommunikationsteknik är höga arbetskraftskostnader och svårigheter att rekrytera personal de främsta skälen till att investera i robotar. Ökad konkurrenskraft och produktivitetsvinster är viktiga interna faktorer.
   
• Industri- och tjänsterobotar är vanligast bland stora företag. Under 2022 använde omkring 1 av 5 stora företag i EU industrirobotar (för svetsning, laserskärning osv.), medan endast 1 av 10 använde servicerobotar (för övervakning, transport osv.). Graden av användning bland små och medelstora företag är betydligt lägre, främst på grund av de betydande kapitalinvesteringar som krävs för att införa robotteknik och de stordriftsfördelar som krävs för att fullt ut utnyttja de resulterande effektivitetsvinsterna.
   
• Vid bedömningen av riskerna med interaktion mellan människa och robot tenderar företagen att fokusera på fysisk säkerhet, men bortser från de psykosociala konsekvenserna. Att göra arbetstagarna mer delaktiga i utformningen och användningen av robotteknik kan bidra till att minska vissa stressfaktorer, särskilt den osäkerhet som uppstår i de inledande stadierna av teknikinförandet. Medarbetarnas medverkan är ofta nödvändig för att anpassa eller skräddarsy system eller applikationer för den operativa miljön.
   
• När man integrerar robottekniklösningar på arbetsplatsen med betoning av säker teknikanvändning kan program för hantering av förändringar bidra till att skingra osäkerhet, öka arbetstagarnas motståndskraft inför förändringar och göra det möjligt för dem att anpassa sig till nya arbetsrutiner. I de flesta organisationer krävs inga särskilda kvalifikationer eller certifieringar för att arbeta med avancerad utrustning. Införandet av robotsystem kräver dock nya digitala, analytiska och mjuka färdigheter på vissa arbetsplatser inom vissa sektorer (t.ex. tillverkning) eller vissa yrken (t.ex. chefer och arbetsledare).
   
• Data från en undersökning från Europeiska arbetsmiljöbyrån tyder på att interaktion mellan människa och robot förknippas med ökad arbetsintensitet, ökad övervakning, försämring av den sociala miljön och minskad självständighet, men uppgifter från fallstudier tyder på att de negativa resultaten beror på organisatoriska faktorer och ledningens val, snarare än på själva tekniken.
   

Slutsatser

• Robotteknik, särskilt när den är AI-driven, ser ut att stärka produktiviteten, öka säkerheten på arbetsplatsen, underlätta monotona arbetsuppgifter, minska den fysiska belastningen och göra arbetet mer engagerande och givande. För att dessa fördelar ska kunna uppnås krävs dock att arbetstagarna behandlas som medskapare av tekniska lösningar, snarare än enbart som kostnader som ska minimeras. Politiska åtgärder är avgörande för att främja människocentrerad design, bland annat genom informationskampanjer, offentliga incitament för forskning och utveckling med fokus på människocentrering samt utveckling av riktlinjer för etisk och människocentrerad design.
   
• Arbetsmarknadens parter kan spela en avgörande roll i utformningen av politik som prioriterar människocentrerade värden och inbegriper deltagandebaserade strategier för utformning och genomförande av teknik på arbetsplatser. De europeiska arbetsmarknadsparternas ramavtal om digitalisering från 2020 är ett viktigt instrument för att samordna insatserna och främja en människocentrerad syn på robotteknik.
   
• Fortsatta ansträngningar bör inriktas på att stödja utbildningsinitiativ som prioriterar utvecklingen av färdigheter som är relevanta för samarbetet mellan människa och robot, inklusive digital kompetens samt anpassningsförmåga och motståndskraft i samband med automatisering. Likaså är det viktigt att säkerställa ett effektivt genomförande av princip 10 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter (om hälsa och säkerhet) och EU:s strategiska ram för arbetsmiljö.