Unga människor på västra Balkan

Den här rapporten beskriver sysselsättningssituationen och det sociala läget för unga människor på västra Balkan (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien – WB6) och tittar även på sysselsättningen i Turkiet.
 

Den är inriktad på ungdomar eftersom de drabbades särskilt hårt av covid-19. Pandemin hade en negativ inverkan på både kvaliteten och kvantiteten på deras utbildning och många förlorade jobbet. Liksom på andra håll påverkade krisen i oproportionerligt hög grad unga människors välbefinnande även i WB6 och Turkiet.
 

Politisk bakgrund

Den 8 november 2023 presenterade Europeiska kommissionen en ny tillväxtplan för WB6. Planen ger möjlighet att främja den socioekonomiska konvergensen i regionen och erbjuder betydande ytterligare finansiellt stöd. Syftet är att överföra en del av de ekonomiska fördelarna till föranslutningsperioden med målet att bygga starkare och motståndskraftigare ekonomier och ge dagliga ekonomiska fördelar för både företag, arbetstagare och konsumenter. Planen omfattar ett brett spektrum av ämnen som kommer att bidra till att förbättra situationen för unga människor i WB6.
 

Under 2021 åtog sig regeringarna i WB6 att anta, testa och integrera allmänna ungdomsgarantisystem för att hantera långvariga utmaningar med ungdomsarbetslöshet och risk för social utestängning. I dessa länder är det viktigt att införa ungdomsgarantisystem utformade enligt modellen för den europeiska ungdomsgarantin, vilket styrks av underlag som visar att de flesta länder som genomförde åtgärder för att stödja ungdomssysselsättningen under covid-19-pandemin redan hade en nationell strategi för ungdomssysselsättning.
 

I den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som antogs 2017, fastställs 20 principer för att vägleda medlemsstaterna ”i arbetet för ett starkt socialt EU som är rättvist, inkluderande och fullt av möjligheter”. Pelaren genomförs genom en rad olika åtgärdspaket parallellt med genomförandet av planer för en rättvis omställning till ett klimatneutralt och digitaliserat samhälle.
 

De viktigaste resultaten – Västra Balkan och Turkiet i statistiken

• I hela regionen är sysselsättningsgraden för unga i åldern 15–24 år lägre än för den totala befolkningen i arbetsför ålder (15–64 år).
   
• Skillnaden mellan sysselsättningsnivån bland ungdomar och befolkningen i övrigt i arbetsför ålder är större i WB6 än i Turkiet och Europeiska unionen (EU) som helhet.
   
• I samtliga sju länder är ungdomsarbetslösheten lägre bland kvinnor än bland män. Detta märks tydligast i Turkiet.
   
• Även om de totala arbetslöshetsnivåerna har kommit närmare genomsnittet i EU under de senaste åren är denna förändring mindre uttalad bland ungdomar i åldern 15–24 år, bland vilka arbetslösheten fortfarande är ett akut problem.
   
• Även om länderna har gjort vissa framsteg vad gäller att minska ungdomsarbetslösheten, gör de potentiella effekterna av stigande inaktivitet på arbetsmarknaden tillsammans med ökande utvandringstrender det svårt att mäta omfattningen av de framsteg som har uppnåtts.
   
• Andelen unga i åldern 15–24 år som varken arbetar eller studerar (UVAS) skiljer sig kraftigt åt mellan de sju länderna och varierar från 13 procent i Serbien till 33 procent i Kosovo.
   
• I Kosovo, Montenegro och Nordmakedonien har andelen unga som varken arbetar eller studerar ökat kraftigt, medan den i de övriga länderna har minskat över tid. Turkiet har uppvisat den största förbättringen över tid, även om unga människor i landet fortfarande står inför betydande utmaningar, särskilt unga kvinnor.
   
• Unga människor i västra WB6 och Turkiet är betydligt mer benägna att ta ett tillfälligt arbete än arbetstagare i åldern 25–64 år i regionen.
   
• Jämfört med EU-genomsnittet är egenföretagande en betydligt mer framträdande trend på arbetsmarknaden i WB6 och Turkiet.
   

De viktigaste resultaten – västra Balkan i Eurofounds telefonundersökning från 2021 om arbetsvillkoren i Europa (EWCTS)

• WB6 har gjort framsteg inom vissa aspekter av arbetskvalitet. Detta framgår av det stora antal unga som besvarade den europeiska telefonundersökningen om arbetsvillkor (EWCTS) 2021 och som uppgav att deras jobb hade mycket resurser och var mindre extremt krävande, på ett sätt som ofta överträffade EU:s riktmärke.
   
• Unga arbetstagare i WB6 är mycket mer benägna att få socialt stöd på jobbet och i de flesta av länderna är de betydligt mer engagerade i det arbete som de utför. Trots uppenbara utmaningar verkar unga arbetstagare vara mer nöjda och kan anpassa sig till förändringar på arbetsplatsen.
   
• Regionen står fortfarande inför vissa centrala frågor, och arrangemangen för arbetstiden är en av dem. En mycket större andel av de unga arbetstagarna arbetar mer än 48 timmar per vecka på västra Balkan jämfört med i EU.
   
• Kvinnors arbete ligger mer i de extrema ändarna för arbetskvalitet än mäns. Några anmärkningsvärda frågor rör arbetsintensitet, där underlag tyder på att unga kvinnor arbetar med betydligt högre hastighet än unga män. Problem kvarstår också vad gäller könssegregering på arbetsplatsen, trots förbättringar.
   

De viktigaste resultaten – Albanien, Kosovo och Nordmakedonien i e-enkäten på temat leva, arbeta och covid-19 från 2022

• Resultaten från 2022 års e-enkät pekar på oroväckande låga nivåer av psykiskt välbefinnande bland de svarande i dessa tre länder på västra Balkan, särskilt i Albanien och Kosovo. Över hälften av de svarande i åldern 15–29 år visade sig löpa risk för depression. Överlag var unga svarande i dessa tre länder betydligt mer benägna att känna sig utestängda från samhället och uppgav en betydligt lägre tillfredsställelse med livet än sina motparter i EU.
   
• Omkring hälften av de unga svarandena i Nordmakedonien känner sig optimistiska, jämfört med omkring en fjärdedel i Albanien (25 %) och strax under en tredjedel i Kosovo (31 %). Omvänt uttryckte endast 6 % av de unga svarandena i Nordmakedonien optimism om landets framtid. I Albanien är endast omkring en tredjedel av de unga svarande optimistiska om sitt lands framtid, och i Kosovo uttrycks denna känsla endast av en fjärdedel av de unga svarande.
   
• Andelen unga svarande som uttrycker påfrestningar på balansen mellan arbete och privatliv ligger långt över EU-genomsnittet i de tre länderna, och särskilt i Albanien och Kosovo. Det antal timmar som de unga svarandena tillbringar med att ta hand om barn är också betydligt högre i dessa tre länder på västra Balkan än de i genomsnitt är bland unga svarande i EU.
   
• Finansiella svårigheter påverkar en stor andel av de unga svarande, särskilt i Albanien och Kosovo, och i alla tre länderna ligger siffrorna långt över EU-genomsnittet.
   
• Det är lägre sannolikhet för att svarande i åldern 18–29 år i dessa tre länder har tillgång till utbildningsmöjligheter, jämfört med deras motparter i EU.
   
• De siffror som rapporteras av unga kvinnliga svarande är för de flesta indikatorer och samtliga de tre länderna sämre än de som rapporteras av deras manliga motsvarigheter.
   

Politiska förslag

• Riktade aktiva sysselsättningsåtgärder bör utformas för olika grupper av unga människor. De kräver ett mer skräddarsytt och strategiskt tillvägagångssätt med fokus på effektiva aktiveringsåtgärder för de unga arbetslösa som inte längre söker arbete, med särskild uppmärksamhet även riktad mot andra utsatta grupper. Ungdomsgarantin är ett viktigt politiskt åtagande inom WB6.
   
• Länderna kan överväga att införa eller genomföra ytterligare strategier som syftar till att aktivera unga utan högre utbildning.
   
• Länderna bör uppmuntras att utveckla ett systematiskt tillvägagångssätt för yrkesvägledning i skolorna från en låg ålder. Yrkesvägledning bör finnas tillgängligt för alla och fungera som en förebyggande åtgärd för att minska antalet som hoppar av skolan, förbättra skolresultaten, underlätta övergången från skola till arbetsliv och minska antalet unga som varken arbetar eller studerar.
   
• Åtgärder krävs både för att uppmuntra arbetsgivare att ge unga en långsiktigt säker anställning och stärka de rättsliga instrumenten för att genomdriva avtal om tillsvidareanställning.
   
• Utöver åtgärder och incitament bör den sociala dialogen och det sociala partnerskapet stärkas för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till ungdomsarbetslösheten och förbättra anställningsvillkoren.
   
• I många av WB6-länderna och Turkiet finns det en stark preferens bland unga för arbete i den offentliga sektorn, som uppfattas som säkrare och ofta bättre betalt. Länderna bör uppmuntra till att skapa fler arbetstillfällen och/eller till att utvidga möjligheterna till anställning i den privata sektorn genom beskattningsincitament och ekonomiska incitament.
   
• IPA-medel riktade mot specifika sektorer bör övervägas för att göra arbetstillfällen inom primärsektorn (till exempel inom jordbruk, gruvdrift och skogsbruk) och lågkvalificerade arbeten inom tjänstesektorn (till exempel inom hotell- och restaurangbranschen, hälso- och sjukvården och detaljhandeln) mer givande och för att förbättra åtkomsten till marknaden för arbetstagare, så att unga människor kan få jobb där de kan tillämpa sina kunskaper och kompetenser.
   
• Det faktum att aktivitetsfrekvensen bland unga är lägre än i befolkningen i allmänhet visar att unga är mindre benägna att arbeta medan de studerar. De har också svårt att hitta ett arbete efter att ha avslutat sin utbildning, jämfört med unga i EU. Detta kan förbättras genom att främja tillgången till deltidsarbete för studerande och genom att införa nya arbetsformer.
   
• Unga kvinnors deltagande på arbetsmarknaden kräver brådskande uppmärksamhet. Länderna bör fokusera på att förbättra tillgången till barnomsorg, reformera politiken för mammaledighet och öka utnyttjandet av pappaledighet för att säkerställa att omsorgsansvaret blir balanserat.
   
• Pandemin kan ha gjort många fler unga kvinnor inaktiva, snarare än arbetslösa. För att undvika ytterligare marginalisering och försämrade villkor för kvinnor finns det ett behov av jämställdhetsorienterade aktiva arbetsmarknadsåtgärder för att nå obetalda (och ofta statistiskt osynliga) kvinnor.
   
• Det finns ett behov av att förbättra de tjänster som möjliggör och underlättar övergången från skola till arbetsliv. Mer kraft bör läggas på karriärutveckling och rådgivning till unga som kommer in på arbetsmarknaden.
   
• Det finns ett behov av mer integrerade sysselsättnings- och socialpolitiska åtgärder för att öka deltagandet på arbetsmarknaden för utsatta grupper som kvinnor, ungdomar på landsbygden och etniska eller andra minoriteter.
   
• Det finns ett stort behov av åtgärder för att förbättra det psykiska välbefinnandet hos unga människor i WB6, med särskilt fokus på att hjälpa unga kvinnor.
   
• I flera av länderna finns det ett behov av att förbättra sysselsättningsstatistikens noggrannhet och aktualitet.