Arbetsmarknadsrelationer och social dialog

Viktiga politiska budskap

De huvudsakliga resultaten av Eurofounds forskning utgör underlag för beslutsfattarna vad gäller hanteringen av några av de viktigaste frågorna på detta område.

• Genom kollektiva förhandlingar spelar arbetsmarknadens parter en avgörande roll för att trygga en rättvis behandling av Europas arbetstagare och ett stabilt och förutsägbart ramverk för arbetsgivare.
• Effektiva kollektiva förhandlingar gör att konkurrensen mellan företag kan inriktas på att öka effektiviteten i stället för att fokus läggs på att utnyttja arbetskraften genom gemensamma regler om löner och arbetsvillkor.
• Systemen som reglerar arbetsmarknadsrelationer står inför allt större hot på grund av förändringar i samhället, på arbetsmarknaden och när det gäller hur arbetet organiseras. Detta har lett till utmaningar när det gäller kapaciteten hos centrala arbetsmarknadsparter inom systemen för arbetsmarknadsrelationer i medlemsstaterna.
• När det gäller lön anger sju av tio arbetstagare med minimilön i EU-rapporten att de åtminstone har vissa problem med att få ekonomin att gå ihop, jämfört med färre än fem av tio andra arbetstagare. Dessa siffror varierar emellertid kraftigt mellan olika länder. Mot bakgrund av pandemin kan minimilöner spela en roll i en politisk strategi för att stabilisera inkomster – och således efterfrågan – för att motverka en nedåtgående spiral mot recession eller depression.
• För en effektiv social dialog i EU krävs starka förbindelser med nationella aktörer så att EU:s agenda fortsätter att vara relevant och så att EU:s självständiga avtal genomförs på ett meningsfullt sätt på nationell nivå.
• Trots att flera gemensamma initiativ har uppstått ur den sociala dialogen i EU har få avtal ingåtts. Det finns en farhåga inom vissa sektorer när det gäller att begäranden från arbetsmarknadens parter om att genomföra avtal genom EU-lagstiftningen har avslagits och att det krävs bättre förbindelser mellan EU och medlemsstaterna.
• En fallande tendens beträffande graden av fackföreningsanslutning skapar oro i många medlemsstater. Färre än en av tre arbetsplatser (med 10 eller fler arbetstagare) i EU (29 procent) har någon form av arbetstagarrepresentation. Att det finns lagstadgade krav är en viktig drivkraft för förekomsten av representation.
• Kollektiva förhandlingar står fortfarande i centrum när det gäller systemen för arbetsmarknadsrelationer i EU. Beslutsfattarna bör ta tillfället i akt under covid-19-krisen att införa nya initiativ för att främja, stärka och stödja kollektiva förhandlingar.
• Utöver arbetsmarknadsparternas ansträngningar kräver en effektiv social dialog och välfungerande arbetsmarknadsrelationer offentliga medel och myndighetsstöd. Beslutsfattarna bör undersöka nya former av kunskapsöverföring, tillhandahållande av resurser och diskussioner med arbetsmarknadsparter på EU-nivå och nationell nivå.
• Att trygga och verka för rättvisa, välfungerande och balanserade arbetsmarknadsrelationer är avgörande för att säkerställa hållbar tillväxt för alla och sociala framsteg i EU. I efterdyningarna av covid-19 kommer detta även att vara ett viktigt sätt för beslutsfattare att integrera EU:s sociala och ekonomiska dimensioner, såsom fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

During 2021–2024, Eurofound will provide important insights into the challenges and prospects in the area of industrial relations and social dialogue in the EU. With a long-established expertise in this field, Eurofound explores the main developments affecting the actors, processes and key outcomes of industrial relations. It compares national systems of industrial relations, including national social dialogue and collective bargaining. Building on its EU PolicyWatch database created in 2020, Eurofound will monitor policy initiatives by governments, social partners and other actors to cushion the social and economic fallouts of the crisis, as well as to assist in the recovery efforts. Its regular reporting on pay setting, minimum wage and working time developments, as well as working life outcomes, will be ongoing.

Eurofound’s expertise supports the capacity-building of the social partners to achieve effective social dialogue, and the Agency promotes the development of the European social dialogue by looking at the representativeness of social partner organisations in different sectors to assess their eligibility to participate in social dialogue committees.

Eurofound’s research aims to assist the European institutions, national public authorities and social partners at various levels to address the challenges facing the EU and at national level in the areas of policy formation, social dialogue, collective bargaining and the regulation of employment relations.

The Agency’s work programme is aligned with the European Commission’s political guidelines over the next four years, directly feeding into a number of key policy areas aimed at creating a strong social Europe. In particular, Eurofound will support the policy initiatives under the European Pillar of Social Rights linked to social dialogue and the involvement of workers, particularly in the aftermath of the COVID-19 pandemic. Specific findings will be available to inform the European policy debate on minimum wages and pay transparency, as well as on working time. In consultation with the European Commission, Eurofound will continue its focused work on European social dialogue through its series of representativeness studies in selected sectors.

• European Commission: Priorities 2019–2024: An economy that works for people
• European Commission: Priorities 2019–2024: A new push for European democracy

In 2024, Eurofound continues its national monitoring of trends and developments in industrial relations, social dialogue, collective bargaining and working life regulations and outcomes. 

To support European social dialogue, in 2024 the Agency plans to publish studies on the representativeness of social partner organisations in six sectors: construction, extractive industries, chemical sector, road transport including urban public transport, postal and courier services, and graphical industries. In addition, studies are ongoing on the following sectors: agriculture, temporary agency work, ports, maritime transport, tanning and leather, footwear, sugar, inland waterway transport, central government administration, railways and commerce. Eurofound continues its work on initiatives to support capacity building for effective social dialogue. In 2024, the Agency launches a new phase of Tripartite Exchange Seminars in collaboration with the European Training Foundation, Cedefop and the European Environment Agency.

Eurofound carries out its annual exercise of examining the involvement of national social partners in policymaking, in the context of the European Semester process and the Recovery and Resilience Facility, which in 2024 includes findings on the role of tripartite discussions held in Economic and Social Councils in Member States having such bodies. The contribution made by sectoral social partners to the implementation of reforms and investments included in the Recovery and Resilience Plans is also analysed, looking at policy processes that link European and national policy agendas. 

Eurofound’s EU PolicyWatch database continues to capture relevant policy initiatives by governments, social partners and other actors, including those taken to mitigate the socioeconomic consequences of the war in Ukraine, as well as those related to the twin transition.

Work on outcomes in collective bargaining agreements beyond the topic of pay concludes in 2024 and the results and dataset are planned for 2025. Research also concludes on how larger increases in statutory minimum wages affect collective bargaining and collectively agreed wages for low-paid groups. 

Eurofound collaborates with the European Institute for Gender Equality in 2024 to investigate further experiences with the implementation of gender pay transparency measures, with a focus also on those Member States that have recently introduced new legislation, and how the ‘work of equal value principle’ is defined and implemented.

The annual reviews on minimum wages and on working time in the EU continue in 2024. The working life country profiles are also being updated. The ongoing monitoring of industrial relations systems includes regular updates to the European Industrial Relations Dictionary.

• Resource: EU PolicyWatch
• Pilot: Minimum wages pilot project
• Resource: European Industrial Relations Dictionary